Behandling av afasi

Efter en stroke eller annan hjärnskada som påverkar den språkliga förmågan är det viktigt
att få en professionell bedömning av styrkor och svårigheter så att rätt stöd och behandling kan sättas in.
Bedömningen ska ske så snart som möjligt och sedan uppdateras fortlöpande vartefter tillståndet förändras.
Det är logopeder som gör bedömningen och ger behandling vid afasi eller andra kommunikationsstörningar.
Logopeden bedömer vilka typer av språkliga/kommunikativa svårigheter som personen lider av och grad av svårigheter.
Sedan finns det olika behandlingar som är lämpliga vid olika svårigheter och för olika personers behov. Se nedan för exempel.

Behandlingen påbörjas ofta efter att patienten lämnat sjukhusets akutvårdsavdelning.
Då kanske patienten skrivs ut till en rehabiliteringsavdelning, eller till sitt eget hem med stöd av neuroteam där
logoped ingår tillsammans med sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator. För att klara något av dessa alternativ,
behöver patienten vara så pigg så att hen orkar träna varje dag på rehab, eller klarar ett liv i sin hemmiljö.
Annars kan hen behöva bo ett tag på korttidsboende i kommunen för att återfå orken eller invänta anpassningar i
hemmet som gör det möjligt att komma tillbaka hem. Ibland kan det vara så att anpassningar och stöd från hemtjänst
inte räcker till och då kan en plats på särskilt boende för äldre (s k Säbo) bli aktuell). Tyvärr får inte neuroteam i
Region Stockholm arbeta med patienter inom Säbo, annat än för enstaka bedömningar, men i en del kommuner finns
det logopedmottagningar inom så kallad öppenvård, som kan göra hembesök på Säbo. Det går alltid att be läkare om
en remiss till logoped inom öppenvården för en bedömning och ställningstagande till eventuell behandling.

Utanför vården finns möjlighet att öva sina förmågor och samtidigt få nya vänner i någon av Afasiföreningens verksamheter.
Flera av dem drivs i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och det finns mycket att välja bland (se mer under rubriken ”Verksamhet”).

Det finns också en kurs för personer med afasi vid Alma folkhögskola på Liljeholmen, där man kan gå 1-3 år.
Se mer på http://www.alma.fhsk.se/skolan/kurser/kfpma/

Viktigt att komma ihåg: det är aldrig för sent att börja träna språklig förmåga och/eller kommunikation!
Förbättringar kan ske många år efter en stroke eller annan hjärnskada.

Olika typer av afasibehandling

Mål: Att hjälpa individen att uppnå största möjliga oberoende i det dagliga livet.

Behandlingen kan vara inriktad på att:

  • förbättra språklig/lingvistisk funktion
  • kompensera för funktionsbortfall
  • förbättra vardaglig (funktionell) kommunikation

Behandlingen kan ges:

  • individuellt
  • i par (med samtalspartner utan afasi)
  • i grupp

Behandlingen kan vara:

  • direkt, dvs rikta sig till personen med afasi
  • indirekt, dvs syfta till att förbättra närståendes eller andra samtalspartners förmåga att stötta kommunikationen vid afasi.
  • kombinerad, dvs träning ges till närstående och person med afasi tillsammans

Forskning pågår också kring olika typer av medicinsk behandling där läkare och logoped samarbetar kring afasibehandlingen. Man forskar t ex på att ge patienter läkemedel och/eller elektrisk eller magnetisk stimulering av hjärnan tillsammans med intensiv afasibehandling. Detta är inga metoder som används i nuläget i Sverige, men kanske kan komma framöver.

Nedan följer exempel på olika metoder och sätt att träna vid afasi:

Individuell behandling

Inriktning: förbättra språklig funktion

SPPA – Sentence Production Program for Aphasia. Övar 8 olika typer av meningsstruktur. Tanken är att om personen med afasi på ett strukturerat sätt får höra och upprepa samma typ av mening, med varierat innehåll, ska det underlätta egen produktion av samma meningstyp. (Helm-Estabrooks & Nicholas, 2000)

GES – Gestural Facilitation of Naming. Metod som bygger på den naturliga interaktionen mellan språk och aktivitet och använder personens bevarade förmåga att gestikulera i syfte att underlätta ordmobilisering. (Raymer et al., 2006; Rodriguez, Raymer, & Rothi, 2006; Rose, 2013; Rose, Mok, & Sekine, 2017; Rose, Raymer, Lanyon, & Attard, 2013)

SFA – Semantic Feature Analyses treatment. Anses kunna aktivera hjärnans semantiska nätverk i syfte att underlätta åtkomsten av ord. Patienten får hjälp att associera kring ord som hen har svårt att få fram genom att logopeden ställer frågor som t ex ”Vad använder man det till?”, ”Var finns det?”. (Boyle, 2004; Maher & Raymer, 2004)

VNeST – Verb Network Strengthening Treatment. Syftar till att underlätta ordåtkomst i en meningskontext. Man utgår från verbet och dess förmåga att aktivera semantiska nätverk och underlätta produktionen av yttranden med t ex strukturen subjekt – verb – objekt: ”Han/Mannen målar båten”. (Edmonds & Babb, 2011; Edmonds & Mizrahi, 2011; Edmonds, Nadeau, & Kiran, 2009)

MODAK – Modalitetsaktivering. Metoden aktiverar alla språkliga modaliteter: tala, förstå, läsa och skriva.
Kan användas med alla afasipatienter, oavsett svårighetsgrad. (Luise Lutz, Modak – Modalitätenaktivierung in Der Aphasietherapie: Ein Therapieprogramm, 2016).

LET – Language Enrichment Therapy. Lämplig metod för t ex personer med nedsatt hörförståelse och stora svårigheter att tala. Bygger på att patienten ska peka ut bilder utifrån olika svåra yttranden från logopeden. Även läs-, skriv- och repetitionsövningar ingår. (Salonen,1980).

 

Datorbaserad träning

Ger möjlighet att öva språkliga färdigheter självständigt vid dator eller surfplatta. För optimalt resultat krävs utprovning av lämpliga övningar tillsammans med logoped. I Sverige används framför allt Lexia (Gunnilstam, O. & Mårtens, M.) och Mac-serien (Apt, P.). Lexia har numera bytt ägare, är internetbaserat och heter LexiaProvia. Den äldre versionen används dock fortfarande på många håll.

Lästräning:

MOR – Multiple Oral Reading. Tränar helordsläsning genom att personen får upprepa högläsning av samma mening ett antal gånger. Passar bäst för personer som klarar att ljuda sig genom ord och har väl bevarad förmåga att högläsa och förstå enstaka ord. (Cherney, 2004; Kim & Russo, 2010; Moyer, 1979; Tuomainen & Laine, 1991).

ORLA – Oral Reading for Language in Aphasia. Bygger på upprepad högläsning av meningar tillsammans med logopeden, i syfte att förbättra läsförståelsen. Meningar bör användas (inte enstaka ord) för att personen ska kunna öva naturlig rytm och intonation vid högläsningen. (Cherney, 1995; Cherney, Merbitz, & Grip, 1986)

Inriktning: Kompensation för svårigheterna

AKK – Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Syftar till att stötta och/eller ersätta talat språk. Består dels av hjälpmedel, t ex bildstöd, kommunikationsböcker/-kartor, kommunikationsappar för mobil och surfplatta, dels av användande av kroppsspråk/gester. Logoped hjälper till att utforma och följa upp individuella hjälpmedel. Vid svår afasi måste ansvaret ligga på samtalspartnern att erbjuda t ex bilder eller skrivna ord så att personen med afasi bättre kan förstå det som sägs och får möjlighet att uttrycka sina önskemål, tankar och känslor

VAT – Visual Action Therapy. Behandling för personer med mycket svår afasi. En icke-verbal behandlingsform, hierarkiskt uppbyggd som syftar till att träna personen i att använda gester för att beskriva föremål. (Helm-Estabrooks, Fitzpatrick, & Barresi, 1982).

Inriktning: Förbättra funktionell kommunikation

PACE – Promoting Aphasics´ Communication Effectiveness, syftar till att förbättra en persons förmåga att konversera. Terapeuten och personen med afasi turas om att på valfritt sätt beskriva något utifrån en bild som är dold för den andre. (Davis & Wilcox, 1981)

Script training syftar till att underlätta deltagande i aktiviteter som är personligt relevanta för personen med afasi. Patienten och logopeden skapar tillsammans en monolog eller dialog och övar sedan texten tills fraserna flyter enkelt och automatiskt. (Holland, Milman, Munoz, & Bays, 2002)

Kommunikationspartnerträning

Conversational Coaching – lär ut verbala och icke-verbala kommunikativa strategier till både personen med afasi och hens samtalspartner (ofta make/maka). Strategierna kan involvera t ex gester, skrift, olika ledtrådar och att bekräfta och summera budskap. Lämpliga strategier väljs av bägge parter gemensamt och övas med stöd av logoped. (Hopper, Holland, & Rewega, 2002)

Conversation Therapy – liknar ovanstående behandling, men brukar inkludera filmning av vardagskonversationer och analys av dessa för att upptäcka och påvisa stödjande respektive hämmande beteenden hos deltagarna. Bägge dessa kan vara lämpliga när en viss tid har gått efter hjärnskadan och personen med afasi har en förståelse för hur kommunikationen har förändrats. Passar inte så bra vid svår afasi, då det är svårt för patienten att delta på ett jämlikt sätt och ta till sig information från filmerna.

SCI – Supported Conversation Intervention (bygger på SCA – Supported Conversation for adults with Aphasia). Betonar vikten av multimodal kommunikation (dvs användning av flera olika sätt att kommunicera), träning av samtalspartner och tillfällen till social interaktion. Passar bra vid svår afasi. (Kagan, Black, Duchan, & Simmons-Mackie, 2001).

Gruppbehandling

Inriktning: Förbättra språklig funktion

ILAT – Intensive Action Language Therapy, (andra namn för samma behandling är CIAT – Constraint-Induced Aphasia Therapy och CILT – Constraint-Induced Language Therapy). Två – tre timmars språklig träning varje vardag under två veckor i grupper om 2 – 4 personer. Behandlingen består av att man spelar ett spel tillsammans där man t ex behöver be om olika kort. Deltagarna uppmuntras att enbart använda talat språk och korten väljs utifrån deltagarnas förmåga att uttrycka talade fraser. (Pulvermüller et al., 2001).

Inriktning: Förbättra funktionell kommunikation

RST – Reciprocal Scaffolding Treatment. Gruppträning där en person med afasi får berätta om något som hen har stor kunskap om. Personen som berättar får möjlighet att använda ord och uttryck som hen är van vid och övriga gruppdeltagare får lära sig något nytt och bidrar med en naturlig och meningsfull kontext. (Avent & Austerman, 2003).

Afasigrupper

Tränar kommunikation med andra i ett naturligt sammanhang; ger möjlighet till sociala kontakter för både person med afasi och närstående; ger ökad kunskap om afasi och därtill hörande hjälp och stöd.

 

Texten är bl a inspirerad av och en del referenser hämtade från American Speech-Language-Hearing Association, 2020-06-22:

https://www.asha.org/PRPSpecificTopic.aspx?folderid=8589934663&section=Treatment#Treatment_Options